.

Min fina vän Nina Tuvebo är typ bäst.

Dock var det inte idag. men igår. 


En stil vissa har svårt att förstå. Men det gör jag.  Jag älskar mina Indiska kläder. Inte bara att de påminner mig om mitt älskade Indien, men att dom är jag.  Och gillar ni inte mig efter mina kläder så är det inte mig ni vill ha. Och jag har faktiskt inte tvingat er att titta heller (:

Snart kommer mina älskade indien-resinärer hem med ännu mer indien till mig! iiiih längtas!!
Tack gud för Indien.







Tro't eller ej så switchade jag faktiskt av mig dessa underbara kläder och kröp in i träningskläderna igen och drog ut på årets finaste löppass!

Här i åsarna kan man springa på skoterVÄGAR mitt ute i skogen. Runt en sjö. Ute i skogen.
Bara för att det är Åsarna. Guldbyn !

 

Höhö. ja det var väl ungefär det. Hoppas komma med ett betydligt intressantare inlägg imorrn! (:

Det var så sjukt pinsamt.. inte för mig. Men för dom. Så pass pinsamt att till och med jag skämdes. Det var hemskt.

Det var när jag bodde i idiot staden Östersund och jag gymade på Step In.  Eftersom jag är skidåkare så använder vi inte så mycket maskiner utan jag höll på mig aerobicmattorna och gjorde mina övningar, tyst och snällt.  Det var lugnt och skönt på gymmet den dan. Muskelgrabbarna hade inte rullat in än och man behövde nästan inte ha öronproppar heller för super-tanterna med dagens nyaste skvaller hade inte heller hittat dit än. Det var skönt helt enkelt.

Första setet var klart.  det var då det hände. Fnittret spred sig som en könsjukdom över hela lokalen. Det gick inte att missa.  Stömningen blev som bortblåst och istället trädde dom fram. Två unga tjejer iklädd svarta tights och adidaströja. Vattenflaskan i högsta hugg och håret uppsatt till yvig hästsvans.  det var svårt att urskilja nåt ord ur fnittret men dom slog sig ner på aerobicbollarna bredvid mig.

Dom satt ett tag och jag började mitt andra set.
1 övning.. 2 övningar.. 3 ... 4 övningar senare satt dom fortfarande där.  Med telefonken klistrad framför näsan.
40 minuter gick och tillslut gick även dom.

och här kommer det.. håll i er ...

Traskandes mot damernas omklädningsrum hör jag :
-  " fan va skönt det var att gymma idag. Skönt att ha det gjort! "
- " ja, jävlar "  instämde den andra.

Mitt inre dog. Hjärnan försökte febrilt komma på något dom gjort, en övning. EN enda. Men den kom aldrig på någonting. Dom hade suttit i 40 min på en jävla boll och blippat med sina jäkla telefoner. 
Fantastiskt tjejer.

Efter det har jag inte så stor respekt mot tjejer som skriver på facebook att de haft " ett skönt benpass ".
Man ska inte dra alla över samma kam, för det är kanon att Sverige inte försöker vinna över USA i kmapen om den olympiska guldmedaljen i fetma.

MEN ...   jag avslutar detta nu. Jag tror ni förstår vart jag vill komma med detta.  Död åt bollsittare. 

Oj shittans.. Det finns så himla mycket jag vill göra. 

Jag vill jobba som volontär på olika hundhem och hjälpa till att arbeta med de hemlösa hundarna.
Det skulle vara ett otroligt psykiskt jobbigt jobb eftersom jag grinar för minsta lilla och är så otroligt klen i psyket - egentligen!  när det gäller sånt där. Det finns seriöst människor som köper sig en valp på julafton och slänger ut den i kylan på nyår.  VEM fan gör sånt?!   Jag skämms att vara en människa .... 

Dom som tänker på det sättet borde man bara spika upp i ett träd i pungen och låta dem hänga tills de ändrat uppfattning.  Vad jag ska ta mig till med tjejer som håller på med detta vet jag dock inte riktigt än vad jag ska göra mig av med, men det kommer.  

Sedan starta ett eget hundhem i Indien ! Det vore verkligen hur intressant och roligt som helt att kunna få jobba med detta på riktigt.

Förra året så åkte vi några styckna till Indien med skolarbete, där besökte vi en skola där man bara hade hemlösa barn. Där tog de också in volontärer som hjälplärare och stödlärare. Deeet vore verkligen hur kul som helst.  Skolan heter Little Lamp school och ägs av en svensk familj. 

Ett annat projekt jag funderat på är att samla in massa barnkläder, nagellack, hårsnoddar, nallar och ja.. allt möjligt! Sedan dra till Indien och åka till slumområdena och låta barnen komma och man ger dem kläder, sätter upp deras hår, målar deras naglar osv. Såna enkla grejer uppskattar de så otroligt mycket! Vi här hemma kanske inte tycker det är något speciellt men det är det för dom!

Ja.. herregud.. det finns som sagt så himla mycket jag vill göra!  Men indien betyder otroligt mycket för mig. Dels för att jag fått möjligheten att verkligen se hur den verkliga verkligheten i byarna och hos familjerna och vad som händer på gatorna liksom.  


I alla fall så bakade jag världens förmodligen fulaste bakelse i måndags. 
Men det är såna stunder som mitt favvo-uttryck kommer till användning
" Dä ser int så jäävla gött ut i magen heller "




Johnny i fiket bjöd alla på skolan på en bakelse också, snällaste han. Och den va betydligt finare också.... och godare. Jag lägger ner min bak-karriär här och ni ... tack o' hej .. 

 

Jahaja, då sitter man med denna lista igen. Ännu ett desperat försök att ha något vettigt att skriva om. I och för sig är väl knappast detta heller, men i alla fall !  

Jag heter då Julia Marie och är just nu i detta ögonblick 18 år, om så sådär 1 månad och 20 dagar uppgraderar jag mig till 19.  Uppvuxen är jag i byn Bollstabruk, ca 8 km ifrån världsmetropolen Kramfors. Japp ni hörde rätt. K r a m f o r s . Jag kan skaffa bildbevis om ni vill, för det är sant.  Nej, det är faktiskt inte så himla spännande som det låter.   I Bollsta spenderade jag 16 år av mitt liv tillsammans med Mami Patrice och papi Kenneth och mina brother(s) with the same mother Daniel och Markus. Uppe på vårat berg gar det alltid funnits massa hundar och det gör det fortfarande. Dock är det bara två styckna nu. Var av en som är min, fina lilla Coco-Chanel.

Sommaren efter 9an tog jag mitt pick och pack och drog vidare mot Åsarna där jag bor i min lilla etta. Jag har seriöst världens minsta kök som man måste möblera om varje gång man ska ta sig in i frysen.  Med andra ord har jag väldigt mycket saker i min frys...  I alla fall, så går jag på Fjällgymnasiets skidskyttegymnasium med inriktning Samhälle kultur. Det är sjukt mycket plugg och matteboken har jag slängt åt helvete.

Jag har min egna stil som man kan läsa i folks ögon hur det står   " vafan har du på dig ?!  "    vilket gör det hela ännu roligare.  Mina harem-byxor är min kärlek och jag älskar allt som har med beteckning Bohem att göra. ÄlskarT. Mina ögon är snorgröna eller som jag personligen väljer att beskriva det  " kloak-gröna. "  Ni vet sådär slemmigt..

Mitt humör är det ingen ordning på. Jag grinar, skrattar, ler och surar om vart annat. Jag och min hjärna har inte riktigt kommit överens än. 

Hundar är mitt liv och min mening med livet. Övriga ord är överflödigt.

Roger över roger ut '



Harembyxor <3

Min bättre hälft har varit hos mig i en vecka nu och drog sin kos med både hund och mitt hjärta hem igen idag..

Att Björn Ferrys äkta maka kommer från Ensamheten är störste ljug. För hon bor inte i Åsarna och det gör jag.

Imorse fick benen visa färg. Färgen röd. Färgen smärta. 700 meters slingan har aldrig varit så jobbig som idag.

Snart har har suttit här i Fjällgymnasiets fik 4 timmar. 240 minuter.

Temat för mitt tal jag ska hålla , är gnäll.  och pensionärer. Diarré och morfintabletter.

Jag har en tendens att gilla läkemedel en del. Nässpray, ni vet.  Det rensar bra dä !

Det finns nog aldrig någon gång jag älskar att vara hemma som på hösten! Jag älskar det!
Hösten Bollsta är mysig, kall, färggrann och mysig. Jag älskar hösten, den mysiga julia träder fram i en ny version och jag skulle lika gärna kunna klä ut mig till Tinky Winky i Tellytubbys, ni vet, och krama om hela världen.
Jag tror ni fattar känslan.  Julia-Marie gillar hösten!

5 underbara dagar spenderas här hemma, på tisdag kväll beger jag mig åter mot Åsarna. Klockan halv 12 på natta är jag där, för att vara exakt. Det blir.. mörkt.

Igår tog vi våran sista båttur med båten Marie för iår, till Granholmen.  Appollon skänkte oss den finaste höstkvällen någonsin.

"- Julia! Ta på dig flytvästen!
" - Nej, jag ska fara o klättra o greja, kan inte ha den!
" - Jo, du ska ha två !! "

Min pojkvänn är söt, fast själv hade han ingen flytväst heller. Undra hur han tänkte där, med bra föredömme och så.. höhö 
Nu har han i all fall left the building och jag sitter allens ensamen och övergiven.
Eller nej, jag har faktiskt två galna hundar, finaste föräldrarna och körkortsboken till hands.  
Jag vet i alla fall en Julia som   i n t e   sover gott om natten på måndag.....

Tur att dessa bilder får en att må lite bättre, och inte lite heller! (:

Jag pluggar körkort. Mycket. Hela dagarna. Snart är det dags!  Jag har varit nervös sen den dag jag fick uppkörningstid och skrivningstid, vilket är läängesen!

Hade skrivit ett långt och intressant inlägg - som försvann